Skivbolag: Sing a song fighter Utgivet: 24 oktober 2024
Sedan debuten Young Believer har sju år passerat, och Malmöbaserade Majken – eller Anna Bergvall, som hon egentligen heter – har bland mycket annat hunnit med att bli mamma.
Och visst, det går att finna spår av den sorts mognad som ett föräldraskap för med sig i uppföljaren Korus, inte minst i den avslutande hymnen ”Morning Song”, vars väna, varma och fullkomligt kapitulerande uttryck rimligtvis inte går att skriva till någon annan än den man håller allra mest kär – exempelvis sin nyfödda dotter.
Men här finns också spår av så mycket annat.
Framför allt finns här en artist som sedan sin albumdebut gjort sin läxa, som förkovrat sig genom att handlöst kasta sig in i de projekt och samarbeten hon varit involverad i under de senaste åren, och landat i ett tillstånd där hon låter mer uppriktig och mer övertygande än någonsin.
Musiken är på samma gång rak och tydlig som drömskt omtumlande, och på ett album fullt av vackra arrangemang (”Nearly There”!) och en orkestrering där harpan inte sällan bygger den suggestiva ljudbilden (”Nearly There”!), är det rösten jag fastnar för allra mest. Bergvalls stämma skimrar lika mycket som hennes texter gör, och det är omöjligt att inte ta till sig de existentiella grubblerierna och göra dem till sina egna. Bara titlar som ”Mister Kristus” och ”Besides I Don’t Believe in God Anymore” skvallrar om vilka tematiska områden Majken är hemvan i.
Majken kallar själv sin musik för maklig gospel-grunge – en genretillhörighet som inte bara vittnar om uppfinningsrikedom, utan också avslöjar musikens mångbottnade dualitet. För Korus sammanflätar det sakrala med det grovt tillyxade till ett uttryck som är både skört, skevt och laddat, och som med sin sävliga lunk och sina frågor dröjer kvar hos mig. Länge.
