Skivbolag: PRAH Recordings Utgivet: 4 oktober 2024
En av den här höstens allra hjärtligaste musikssällskap har kommit att bli den japanska multiinstrumentalisten Hiro Ama.
Ama, som är bosatt och verksam i Storbritannien, återfinns till vardags bakom trummorna i bandet Teleman, men det är i egenskap av kompositör och producent för första fullängdsalbumet i eget namn, Music for Peace and Harmony, som den egensinnige kompositörens oavkortade talang träder i dagen.
Music for Peace and Harmony är med undantag för lite piano och en hel del flöjt (sublimt och finstämt spelat av Gail Tasker) producerat med det japanska instrumentet warake, en synth delvis tillverkad i trä, vars japanska namn bokstavligen går att översätta till just ’fred och harmoni’. Över de tio stycken som utgör albumet demonstrerar Ama med omisskännlig vurm för instrument den obskyra 80-talsklenodens register, som bl.a. omfattar en mjukt dröjande trummaskin och den japanska harpan koto.
Men Ama har inte uteslutande dragit inspiration från sina japanska rötter. Spirituell jazz och samtida elektroniskt musik går också att skönja här, likaså impressionistiska kompositörer som Maurice Ravel och Claude Debussy – främst den senares allomfattande aversion mot allt vad storvulen lidelse heter – får plats. Music for Peace and Harmony är behagligt måttfull i sina uttryck, utan att för den sakens skull bli kall och karg eller anspråkslös.
På två av spåren ("Metal Wires" & "Billowing") gästar den brittiska skådespelaren och singer-songwritern Keely Forsyth, som så sent som i våras släppte det alldeles utmärkta albumet The Hollow. Forsyths dunkla, på samma gång bräckliga och starka vibrato, som är närapå omöjligt att lyssna till utan att skänka Anohni Hegarty en tanke, ger de annars instrumentala och mestadels lågmälda styckena en något skevande textur, och bidrar med en sorts uppiggande nerv.
Hiro Ama har hävdat att tillkomsten av Music for Peace and Harmony härstammar från hans eskalerande ångest och molande oro för det sköra och kaotiska tillstånd världen befunnit sig i de senaste åren. Han ville göra musik som ska lugna såväl hjärna som hjärta, och på det stora hela är albumet just det; ett vördnadsvärt och varmt företag som ter sig mer och mer effektivt för varje gång man spelar det.
